Guidad eller självguidad vandring
Från allt själv till allt överlämnat

Det finns flera sätt att ge sig ut på flera dagars vandring, från helt egen regi till den privata veckan med en yrkesperson. Testet nedan ställer 9 frågor och placerar er i det spannet: er erfarenhet, målet, hur trygga ni är i orienteringen, er nyfikenhet på det ni går igenom, sällskapet, datumen och budgeten. Resten av artikeln går igenom huvuddragen i varje upplägg: allt själv, självguidat, guidat, privat.

1. Question 1/9

   Er erfarenhet av vandring över flera dagar:

   • A Ingen
   • B En helg eller 2 på markerad led
   • C En flerdagstur med ledare
   • D Flera turer i egen regi
2. Question 2/9

   Vart bär det av?

   • A Ett område jag redan känner till
   • B Alperna, på en markerad och välbesökt rutt
   • C Alperna, ett nytt område där jag klarar mig på engelska
   • D Någonstans där varken språket eller räddningstjänsten är känd
3. Question 3/9

   Markeringen försvinner under en snölega på 2 400 m och dimman stiger ur dalen.

   • A Jag vänder, jag letar inte i dimma
   • B Jag stannar och väntar på en uppklarning
   • C Jag tar fram kartan och tar ut min position
   • D Kompass, bäring, och vidare
4. Question 4/9

   Vid 2 500 m lyfter en fågel stor som en höna 3 m från era kängor. Den är till hälften vit och till hälften brun, som mitt i ett skifte.

   • A Fin. Jag ser den flyga och går vidare
   • B Jag fotograferar och slår upp namnet när jag kommer hem
   • C Jag vill genast veta varför den lever just här och inte 300 m längre ner
   • D En fjällripa i ruggning: helvit i november
5. Question 5/9

   Tiden ni vill lägga på att organisera:

   • A Ingen: jag bokar och tänker inte mer på det
   • B Några timmar, inte mer
   • C Flera kvällar, det hör till nöjet
   • D Jag lägger vintern på att planera sommaren
6. Question 6/9

   Vilka reser ni med?

   • A Ensam
   • B 2 tillsammans
   • C Ett sällskap som redan är samlat
   • D Familjen, med mycket olika tempon
7. Question 7/9

   Era datum:

   • A Bundna av skolloven
   • B Flexibla, jag rättar mig efter de datum som erbjuds
   • C En bestämd vecka tillsammans med några
   • D Jag bestämmer dagen innan, efter vädret
8. Question 8/9

   Er budget för en vecka, per person, utan resan:

   • A Under 500 €
   • B 500 till 1 000 €
   • C 1 000 till 1 800 €
   • D Över 1 800 €
9. Question 9/9

   På kvällen vid etappen föredrar ni:

   • A Ett långbord med okända
   • B Ett bord med dem ni kom med
   • C Tystnaden och en sovsäck
   • D Spelar ingen roll, bara det är bokat

På Altimood är kärnan i vårt yrke den guidade vandringen: att gå tillsammans med någon som känner terrängen, och ta logistiken på oss en vecka i taget. Det är ett sätt att resa bland flera. Den här sidan rullar ut de andra så att ni kan välja det som passar er i år; nästa sommar kan svaret bli ett annat. Vad testet än säger är ni välkomna att skriva till oss: vi hjälper också till med projekt vi inte leder själva.

Det som skiljer Alperna från fjället hemma

Att ge sig ut på egen hand är inget upplägg ni väljer till. Det är utgångsläget. En vandrare som planerar sin egen tur gör det alla omkring henne gör: allemansrätten ger tältplatsen, ledkryssen håller genom det mesta av fjället, STF:s stugor längs Kungsleden och de andra lederna står öppna utan bokning, och principen är att ingen avvisas. Kommer det fler än det finns bäddar blir det madrass på golvet.

Det som skaver i Alperna är varken terrängen eller er nivå. Det är 3 mycket konkreta saker, och alla handlar om bäddar.

Stugorna bokas på vintern. En bemannad stuga i juli fylls i januari och februari, inte i maj. Bäddarna fördelas inte efter vem som dyker upp utan efter vem som ringde först, och telefonen besvaras på franska eller italienska. Vad de olika boendetyperna rymmer går vi igenom i jämförelsen mellan gîte och bergsstuga.

Bivack är en tolerans, inte en rättighet. Reglerna sätts område för område: tältet upp vid solnedgång och ner vid soluppgång, förbudszoner i nationalparkerna, och på Hauts-Plateaux i Vercors ett fönster mellan kl. 17 och 9. Det finns ingen allmän regel ni kan lära er en gång och använda överallt.

Ingen fångar upp er om en etapp spricker. Ingen obemannad stuga 2 timmar längre fram, ingen laglig tältplats intill. Faller dagen isär sitter ni med en bokad bädd ni inte når fram till, och ingen gratis plan B.

Det är den skillnaden, och bara den, som gör de 3 andra uppläggen värda att titta på. Inte för att Alperna vore tyngre att gå i än Sarek eller Sylarna, utan för att nätterna måste låsas långt före avresa. Vill ni göra det arbetet finns ingen anledning att betala någon för det. Hinner ni inte i år finns det 3 sätt att lämna ifrån sig det på.

4 sätt att resa, från allt själv till den privata turen

Det bärande i skalan nedan är det ni lämnar ifrån er. Organisationen på ena sidan, beslutet i terrängen på den andra. De 2 bördorna går att lämna ifrån sig var för sig, och det är precis det som skiljer en egenorganiserad tur från en självguidad, och båda från en guidad.

Att notera. Kolumnen ”vem bestämmer på plats” skiljer upplägg 1 och 2 från de 2 följande: självguidat är era etapper bokade och bagaget kört, men den morgon molntaket sjunker är det ni som väljer mellan passet och dalbotten. Det är den verkliga skiljelinjen, och den går rakt igenom det etiketten ”färdigplanerat” täcker.

Kolumnen med datumen skiljer i stället upplägg 3 från de andra. En fast avgång är det enda steget där ni varken väljer sällskap eller vecka. För många är det en detalj, för den som har bunden semester är det uteslutande, och det är detta som fäller avgörandet mot den privata turen snarare än mot den självguidade.

1. Allt själv

Ni ritar rutten, ni bokar eller bivackerar, ni bär, ni navigerar, ni bestämmer. Ingen är skyldig er något och ni är inte skyldiga någon något.

Vem det passar: den som redan har flera etappvandringar bakom sig. Att gå på bäring genom dimma och bedöma en snölega i slutet av juni är grepp som sätter sig genom att användas, och varje tur vidgar den terräng där egen regi förblir bekväm.

Vad det kostar: utan utrustning mellan 150 och 600 € för en vecka i Alperna, beroende på om ni sover ute eller på stuga. Det är det absoluta golvet, och inget slår det någonsin om ni vandrar regelbundet.

Vad som krävs: en plan skuren efter vad benen håller på tredje dagen, inte efter snittet från en bra dag. Ta er senaste stora tur och räkna baklänges: en etapp angiven till 900 höjdmeter på 5 tim 30 förutsätter runt 350 m i timmen uppför med pauser inräknade, och låg ni på 250 blir det en dag på 7 timmar. Lägg till att redan betalda nätter tar bort möjligheten att korta en dag längs vägen.

2. Den självguidade vandringen

Era boenden är bokade, bagaget flyttas mellan etapperna medan ni går, en turbeskrivning med spår och kartor når fram före avresan, och ett telefonnummer står öppet hela resan. Ni går ensamma, i ert eget tempo, utan någon framför.

Vem det passar: den som kan läsa en markering och en karta och som vill ha logistiken borta och friheten kvar. Upplägget tar bort det tröttsamma i att göra allt själv utan att röra ett enda av de beslut som gör det intressant.

Vad det kostar: 800 till 1 500 € för 7 till 10 dagar på en rutt som Tour du Mont-Blanc, bagagetransport inräknad.

Vad som krävs: att läsa stycket om vad som ingår innan ni bokar, för det är där det står hur långt tjänsten sträcker sig. Journumret kan boka om en hotellnatt. En stukad fotled 2 timmar från ett pass är 112. Detaljerna i vad som ingår, priserna rad för rad och frågan om bagaget finns samlade på vår sida om självguidad vandring, som också anger i vilka områden bagagetransporten fungerar och i vilka den inte gör det.

3. Den guidade turen i öppen grupp

Datum satta i förväg, individuell anmälan, en utbildad bergsguide och vandringskamrater ni möter på stationen. Hos oss bekräftas de flesta turerna från 6 deltagare.

Vem det passar: den som reser ensam och inte vill äta ensam, den som är ny på etappvandring, den som vill sätta namn på det hon går igenom. Och de som har rörlig semester.

Vad det kostar: mellan 120 och 270 € per dag och person beroende på boende och område, allt inräknat utom resan. En traversering av Écrins på 5 dagar börjar på 685 €, Tour du Mont-Blanc på 7 dagar på 1 860 €, eftersom Chamonixdalen kostar vad den kostar.

Vad som krävs: att anmäla sig på sin verkliga nivå i stället för ett snäpp över. En halv nivås skillnad hämtar man in utan dramatik, 2 nivåer gör veckan till en prövning, för er och för de andra. Vår svårighetsskala är skriven för att läsas före bokning.

4. Den privata turen och det färdiga sällskapet

Ert sällskap. Era datum. En guide med er. Rutten läggs efter deltagarnas verkliga nivå, och den flyttar sig under resan om vädret eller formen kräver det.

Vem det passar: ett sällskap som redan är samlat, tempon som ligger för långt isär för en gemensam avgång, datum som inte rör sig. Det är upplägget som svarar på drygt hälften av förfrågningarna vi får: en familj med mycket olika tempon, 4 vänner som inte vill dela veckan med någon, ett arbetslag, ett jämnt födelsedagsfirande.

Vad det kostar: priset följer kostnaderna för att arrangera turen, delat på antalet deltagare. Ju fler ni är desto större del av kostnaderna delas: priset per person sjunker därför, tydligt mellan 2 och 7 deltagare. Däröver planar det ut.

Vad som krävs: att skriva tidigt, oavsett vilken säsong ni siktar på och även om inget är spikat. En privat tur kräver rekognosering, stugbokningar och en ledig guide, och det faller på plats flera månader i förväg. För juli och augusti betyder det från februari. De verkliga framförhållningarna varierar från område till område, och vår sida om skräddarsydd vandring i Alperna går igenom dem destination för destination.

Det en turbeskrivning lämnar åt guiden

En turbeskrivning beskriver en rutt så som den såg ut när den skrevs. Den beskriver väl. Här är 6 saker den inte gör. De flesta av dem gör ni redan själva hemma, och det är inte poängen: poängen är att de i Alperna vilar på lokal erfarenhet som tar en säsong eller 2 att samla ihop.

Besluta att vända. Vid 13-tiden växer cumulusmolnen upp från sydväst, och passet är fortfarande en timme bort. Beslutet fattas där, med kartan, klockan och gruppens tillstånd i handen. Väntar man på första droppen är det redan fattat för sent. Rytmen i ett eftermiddagsåskväder i södra Alperna liknar inte en skur över Vätterbygden.

Byta rutt samma morgon. Kvarliggande snö i nordsluttningen, en bäck som svällt av gårdagens oväder, en stuga som ringer för att säga att vattnet tagit slut. En variant ersätter etappen, och resan fortsätter i stället för att stanna.

Läsa terrängen när spåret försvinner. Under en sen snölega, i blockmarken efter ett ras, eller bara på en fäbodvall där stigen delar sig i 10 kostigar. Att hitta rätt linje kräver att man läser landskapet, inte att man letar efter ett rött och vitt märke.

Hantera ett missöde långt från väg. En stukning 3 timmar från närmaste körväg ändrar dagens karaktär. Stabilisera, välja mellan egen evakuering och larm till räddningstjänsten, hålla resten av gruppen varm och sysselsatt: det är kärnan i utbildningen, och det går fortare när man gjort det förr.

Sätta namn på det ni går igenom. Den blå tisteln som växer där och ingen annanstans, gemsen som stannat 200 m bort och tittar, skälet till att den här sluttningen är kal och grannens skogklädd. Sådant ser man när man en gång sett det tillsammans med någon, och sedan går man inte förbi det igen.

Få en ojämn grupp att gå ihop. 2 tempon hanterar man, 4 styr man. Lägga pauserna innan tröttheten sätter sig, ge en variant till dem som vill ha mer, sätta den långsammaste först utan att det liknar ett straff. Det är osynligt när det görs bra, och det avgör stämningen på kvällen.

Det friheten ger, som en grupp inte ersätter

En guidad tur tar också bort saker, och betyder det den tar något för er är valet klart:

Tempot, först och främst. Utan guide väntar ingen på er och ni väntar inte på någon. Ni kan stanna 2 timmar vid en sjö för att vädret är fint och inget brådskar, eller svälja etappen på 4 timmar för att benen finns där just den dagen. En grupp, även en välförd, går i ett snittempo, det som ger tid att njuta utan att distansera någon.

Närheten, därnäst. Ett par som går en vecka på egen hand får inte samma vecka som ett par i en grupp på 10. Det avgörande är vad man pratar om på kvällen.

Budgeten.

Och det enkla i att inte vara skyldig någon något: dagen är er, och misstagen likaså.

När de 4 sakerna väger tyngre än bekvämligheten i ett delegerat beslut är svaret att göra det själva, och det svarar vi också i telefon.

Placera er själva innan ni väljer upplägg

Valet av upplägg avgörs till stor del av den självskattning som föregår det.

På samma rutt är höjdmetrarna desamma med och utan guide: er nivå avgör vilken traversering ni siktar på, och upplägget väljs sedan. En guide ändrar däremot hur ansträngningen fördelas över veckan, genom att lägga pauser och tempo innan tröttheten sätter sig. Vårt test vilken vandringsnivå har jag på 7 frågor ger en siffra från 1 till 5, samma som står på var och en av våra turer och som också går att läsa på svårighetsskalan: använd den för att skära till rutten, självguidat såväl som guidat.

Det första verkliga kriteriet är ingen färdighet, det är en lust: lusten att förstå det ni går igenom. På kvällen, när ni tänker tillbaka på dagen, är ni nöjda med att ha gått, eller saknas något för att ni passerade utan att veta något om det ni hade framför er? Båda svaren är bra, och de skickar inte till samma ställe. Det första passar utmärkt med det självguidade, som ger er gången, tystnaden och ert eget tempo, och där en guide bara vore ytterligare en person. Det andra går inte att täcka med en turbeskrivning: djurlivet, växterna, områdets geologi och det människor gjort med dessa dalar läser man inte in kvällen före, det berättas på plats av någon som går samma terräng året om.

Sedan kommer navigeringen, som mäts på ett helt annat sätt. 3 frågor avgör den. Kan ni orientera en karta utan att titta på telefonen? Har ni hittat tillbaka till en förlorad stig genom att ta ut er på en ås? Vad gör ni om batteriet dör kl. 15 med 2 timmars nedstigning framför er? 3 nej pekar mot en markerad och välbesökt rutt där navigeringen inte bär dagen.

En tredje faktor väger in mellan det självguidade och det guidade när de 2 första är gröna: nivåskillnaden inom sällskapet. 4 jämförbara vandrare klarar sig utmärkt självguidat. Ett sällskap där en tonåring går upp dubbelt så fort som sina morföräldrar avgörs just där: antingen rättar sig alla efter den långsammaste, eller så håller någon som har det till yrke ihop de 2 tempona. Det är detta den privata turen löser.

Kvar står terrängen själv, som flyttar reglaget långt oftare än en bristande nivå. Samma person går i egen regi i området hon haft framför sig i 15 år och tar guide i Dolomiterna. Det som ändras är inte hennes nivå: det är språket på stugan, sättet man bokar och äter kl. 18 på, numret till räddningstjänsten, den sida där ovädret byggs upp på eftermiddagen. De hållpunkterna samlas område för område, och en första gång med guide ger dem snabbt. Många av våra deltagare går ensamma resten av året hemma och följer med oss i Dolomiterna eller på Tour du Mont-Blanc, som korsar 3 länder.

Var ni går vidare, utifrån ert resultat

Skickar testet på 9 frågor er mot en guidad tur finns de öppna datumen och hela katalogen på guidade vandringar i Alperna. För en privat tur räcker ett mejl (bonjouraltimood.com obawbhe@nygvzbbq.pbz) för att öppna samtalet.

Skickar resultatet er mot det självguidade, börja med vår sida om självguidad vandring och titta sedan på katalogen hos Grand Angle, byrån vi samarbetar med kring de självguidade turerna. Anger ni koden ALTIMOOD vid anmälan slipper ni expeditionsavgiften (169 kr per person). Ni kan också skriva direkt till oss: vi ramar in projektet tillsammans med er och skickar förfrågan vidare till rätt person hos Grand Angle.

Och skickar resultatet er mot att göra allt själva tillhör förberedelsen er. Kontrollera skyddet för räddning och hemtransport: EU-kortet täcker vården i Frankrike men varken helikoptern eller hemtransporten, och det är just de 2 posterna som hamnar på fyrsiffriga belopp. 10 minuters läsning före avresa. Reglaget flyttar sig igen den dag ni siktar på ett område där ni saknar hållpunkter, eller den sommar ni inte hann planera semestern.

Vanliga frågor

Läs vidare